FTX är lite billigare att installera, men mindre effektiv i sin värmeväxling.
Avancerade FrånLuftsVärmePumpar är många ggr effektivare men också mycket dyrare.
Vanliga FLVP intar ett mellanläge både prismässigt och effektivitetsmässigt.
Bloggen söker nu en sponsor, som är intresserad av visa upp sin produkt här, med återkommande blogginlägg som i bild, video och text beskriver hur det går till att projektera, installera och driftsätta, samt hur effektivt m.a.p. Radonsanering och energibesparing det blir.
Jag har gjort en excel-simulering för olika alternativ, du kan kika på den i den fasta bilden nedan, eller ladda ner den för att lägga in dina egna data med ”Ladda Ner-knappen”.
Det svåra är att få till rätt vägt årsmedelpris för elen, inkl. nätavgift, skatter och moms, man förbrukar ju mest el när elen är som dyrast, så beroende på hur stor del av din elkonsumtion du har när du behöver uppvärmning så påverkar ju det den besparing du kan göra mer än bara ett ovägt medelpris visar.
Titta på din elräkning och se hur din elkonsumtionsprofil ser ut. Jag visar hur den ser ut för det referensobjekt jag tänkt använda. När utetempen går över ca 15C är det ofta mest varmvattenproduktionen som kostar el och så förstås TV och spisen. När den går över 22-25C börjar en del (men inte referensobjektet) använda AC.
Nu är det dags att dra igång detta projekt. Radonsanering av inomusluft med värmeåtervinning genom en frånluftsvärmepump.
Man kan naturligtvis sanera, genom att enbart suga ut den Radonbemängda inomhusluften och ersätta den med frisk kall utomhusluft. Men… med de energipriser vi har framför oss, känns det som en sämre ide, än att ta vara på värmen i utluften och överföra den till inluften, som med en FrånLuftsVärmePump (FLVP).
Med moderna effektiva FLVP, får man så mycket energi att det dessutom räcker till allt tappvarmvatten!
Men de som tänker energibesparingar och de som tänker Radonsanering, verkar vara två helt olika grupper? Varför inte slå ihop dem och få Radonsanerarna att (med bidrag) även lösa energibesparingarna?
Så nu söker jag en samarbetspartner/sponsor för att genomföra en sådan pilotinstallation i ett äldre hus med alldeles för mycket Radon i inomhusluften som dessutom i dagsläget värms upp med direktverkande el.
FLVP som vädrar ut Radon OCH återvinner energi
Jag har för avsikt att välja samarbetspartners under hösten och att installera före nyår.
Projektet kommer ni att kunna följa här i bloggen, steg för steg, för att själva gå samma väg om det passar era förutsättningar!
Hurra! Fick just tillbaka provresultatet av brunnsvattnet map Radon, efter att ”avradoniseraren” driftsatts.
Från 1280Bq/liter FÖRE installationen, till mindre än 5 (ALS nedre mätgräns är 5Bq/liter) med en halvtimmes genomluftning av 100 liter vatten i IBC-tanken från PK-produkter är sensationellt bra! Troligtvis räcker 10-15 minuters genomluftning per 100 liter.
Nu kan vem som helst som är lite händig få ett radonfritt, säkert vatten för dusch, matlagning, tvätt och disk!
Vattenanalys Radon efter genomluftare Genomluftning i den belysta IBC-tanken
Så efter en massa arbete, är den nya pumpen driftsatt! Den pumpen jag köpt på Jula för 4.000:- minus rabatt (fär att ha i reserv eftersom den gamla pumpen levererade allt sämre tryck efter 47-år), bytte jag ut mot en visserligen dubbelt så dyr, men en som tål att monteras i en djupbrunn. Julas pump tålde ju inte mer än max 10 meter ner i brunnsvattnet! Den hade dessutom inbyggt motorskydd, skydd mot torrkörning, mjukstart och var bara 75 mm i diameter, jämfört med Jula-pumpens 90 mm.
Det var mycket mer arbete än man kan tro: Byte från 1″ PEM-rör till 1 1/4″ – 34 meter mellan pumpen och armaturen i brunnshuset, byte från 3-fas till 1-fas (för 47-år sedan kunde man inte göra en 1-fas motor tillräckligt smal, max 90mm), det kan man idag, byte från externt motorskydd till inbyggt osv. Men nu är det klart. Dessutom installerades ett 5 um partikelfilter för att kunna studera hur mycket sediment oxidationen med ozonet i luftgenomströmningen i IBC-tanken skulle kunna ge?
Ny djupbrunnspump 75 mm diam, monterad med PEM-slang och 1-fas ström.Tryckströmbrytare för styrning av pumpen, med klämkabelskor monterade
Ozonet ja… det är vad som är kvar att göra. Men inte absolut nödvändigt – om inte brunnsvattnet innehåller bakterier, virus eller svamp. Jag hittat en lämplig lufttät ”burk” att bygga in ozongeneratorn och dess nätdel i. Återkommer om det bygget.
Så har jag börjat testa IBC-tankens förmåga. Jag fyllde upp den med 150 liter vatten från brunnen – som ju hade 1280Bq/ liter – drog igång luftpumpen och samlade upp den radioaktiva frånluften i en plastpåse efter någon kvart. Instrumentet visade över 25.000Bq/m3 luft!!
Efter ca en halvtimme var värdet nere i ca 4.428Bq/m3 i frånluften och efter en timme bara ca 100Bq/m3.
Mätvärdet på frånluften från IBC-tanken fångad i en plastpåse.
Jag använde sedan vattnet till dusch och disk genom boosterpumpen som höll trycket perfekt på de 2,5 Bar (kp/cm2) jag ställt in den för.
På kvällen fyllde jag på IBC-tanken igen precis som planerat. Sedan gav tyvärr den 47 år gamla brunnspumpen upp! Har nog inget med denna test att göra, 150 liter i 50 liters portioner har vi ju tagit ut ur brunnen i många decennier. Pumpen var nog helt enkelt pensionsmässig. Det bara ”knastrar” i den när jag startade den uppe ur brunnen under någon sekund.
Den gamla djupvattenpumpen uppdragen från 40 meters brunnsdjup.
Så vidare tester får vänta tills den är ersatt. Vilket inte är helt enkelt, med byte från 3-fas till 1-fas, från 1″ anslutning till 1 1/4″ anslutning och den plötsliga insikten att den beställda pumpen har skrivet i manualen att: INTE få placeras djupare under vattenytan i brunnen (som är 40 m) än 10 m!!? Vad är det för ”djupvattenpump” som inte tål vatten??
Varken den schweiziske producenten eller dess svenske ÅF har svarat på min fråga om det är ett tryckfel eller verkligen ska vara så??
En granne och vän till mig har byggt ett nytt fritidshus (på plintar med öppen grund) på Ljusterö, som han just flyttat in i med sin familj. Jättefint hus!
Han valde en kommersiell ”omvänd osmos-anläggning” som kan ger 3 liter renat vatten per minut, som sedan samlas upp i en tank på ca 300 liter och trycks ut till tappställena med en boosterpump från tanken när det behövs.
Han använder sjövatten för att helt slippa radonproblematiken, men anläggningen skulle fungera lika bra med brunnsvatten. Nu slapp han borra en dyr brunn förstås. Och får ALLT vatten behandlat, avsaltat, steriliserat och klart. Inget kalk, inga Uran-salter ingenting. Jättebra för varmvattenberedaren och diskmaskinen som ju helt slipper kalkavlagringar. Faktiskt så rent vatten att man tillsätter lite salt efteråt för att kunna dricka det.
Anläggningen kostade 160.000:- installerad och klar. Filter och förbrukningsmaterial kostar några tusen per år, el tillkommer.
Ett mycket väl fungerande alternativ för den som har tillgång till sjövatten, inte vill anlägga en brunn och vill ha allt nyckelfärdigt. Lite pulande kvarstår ju, i form av att hålla vattenintaget i sjön fritt från påväxt, samt kontroll och byte av filter. Men det går nog att få servicekontrakt på det med, för den som inte vill pula alls.
Apparaten med några av filterhusen synliga under.Tanken för det renade vattnet, med boosterpumpen ovanpå.
I berggrunden finns höga nivåer av Uran, Radium och därmed även Radon. Det har jag sett i de vattenprover som togs förra sommaren.
Då borde väl även inomhusluften ha höga radonvärden?
Men inte i mitt hus. Varför? Jo det beror på att huset står på pålar med golvet 0.5 till 1.5 meter över markytan och att grunden är helt öppen under. Vinden blåser undan den radongas som sipprar upp ur marken.
Utomhusluften har normalt ca 2-3 Bq (sönderfall per sekund) per kubikmeter. Det jag mätte upp inne i huset var 5-7 Bq.
Gränsvärdet ligger på 200 Bq /m3 så inomhusluften är mycket bra!
Men OM huset inte stått på pelare utan hade haft en platta direkt på marken, eller en sluten torpargrund, hade situationen varit en helt annat. Kanske med värden på 400- 800 Bq/m3 en farligt hög nivå.
Eftersom radongasen kommer ur Uran. Radium och Torium-malm i berggrunden, är särskilt borrade brunnar i riskzonen. Säkra därför din fastighets vattenkvalitet. Börja med vattenprover.
Har du mer är 200 Bq/liter (antal sönderfall per sekund i en liter obehandlat vatten) bör du åtgärda det. Din dusch lämnar annars ifrån sig mycket stora mängder Radon, som du drar rakt ner i lungorna! Livsfarligt på lång sikt.
Har du mer än 1000 Bq/liter (som jag har på mitt fritidshus, se tabellen nedan) så klassar livsmedelsverket vattnet som otjänligt att dricka! för att inte tala om mängden Radon man drar ner i lungorna vid duschning!
Röda siffror är över gränsvärdet
Jag drar därför igång detta projekt nu. Målet är att hitta en leverantör av avradoniseringsutrustning och beskriva projektet, från start till mål, med arbete, kostnader, för & nackdelar samt nivåer av Radon före och efter. Så att följare av bloggen – som redan nu är ett tusental och växer kraftigt – ska kunna värdera om de kan använda samma lösning eller behöver en annan.
Jag ser fyra möjliga lösningar 120-200-tusen kronorsklassen, med omvänd osmos för allt vatten,dricks och tappvatten, vanligen kallad ”avsaltningsanläggning”, 40-60-tusen kronorsklassen med en avgasningsmaskin utanför brunnen, 15-25-tusen kronorsklassen med avgasning direkt i brunnen och självbygge med utrustning utanför brunnen av egna ihopplockade komponenter i 4-10-tusen kronorsklassen.
Vi får se om jag hittar någon samarbetspartner som vill medverka, eller om jag får göra allt själv? Jag ska vara igång med installation innan midsommar i alla fall. Så ni som är intresserade häng på! Med förslag och önskemål. Välkomna!
Intresset verkar störst för en riktigt billig anläggning, så jag fokuserar på den tekniken just nu. Se hur här.
Bloggen har nu fått sponsring på en IBC-vattentank och en värdefull kontakt med PK-produkter, som har samsyn på att skydda människor i miljön som denna blogg har. Härligt!
PK-produkters IBC-tank på plats, i väntan på adaptrar för inkoppling.
Olika tänkbara skyddstekniker mot Radon gås igenom här.
Jag har gjort ett kalkylark på .xls-format, som kan hjälpa till välja mellan dessa olika tekniker.
Arket visas nedan, men där är värdena fasta. Modellen kan laddas ner , så att du kan stoppa in egna värden i modellen. En del värden och variabler är medelvärden, som priser, radonminskning och COP, så modellen ger bara en fingervisning, en utgångspunkt i ditt val av lösning. Den som vill får gärna dissikera modellen och komma med kritik och förslag till förbättringar.
Förutsättningarna är ju väldigt olika, en del har redan en bergvärmepump och behöver bara radonsanera, en del behöver BÅDE radonsanering och värmeåtervinning av den utvädrade radonbemängda inomhusluften. En del har krypgrund och kan enkelt radonsanera gas genom att vädra grunden med en fläkt och använda vilken uppvärmningsmaskin de vill eller ingen alls….
Dels är konkurrensen hård – utom för avancerad FLVP där det bara finns två tillverkare – dels kan man göra en hel del själv för att få ner slutpriset, så det kan variera rätt kraftigt på ventilationslösningarna.
Terminologi:
Frånluft Den varma luft man vädrar ut, Boverket anger att hälften av bostadens luftvolym per timme är lämplig att ersätta med frisk inluft.
Tilluft Den kalla luft man tar in utomhusifrån för att ersätta den frånluft man vädrar ut. Den kan förvärmas med särskilda lösningar, om man vill.
COPCoefficient Of Performance är verkningsgraden hos en uppvärmningsmaskin, i detta fall använd för att räkna ut hur stor del av den utvädrade inomhusluften energi som återvinns.
COP 0 betyder här att 0% av frånluftens värme återförs till tilluften, som vid utvädring genom att öppna fönster eller med enbart en frånluftsfläkt. COP 0,75 betyder att 75% återförs, som vid en FTX. COP 2 betyder att 100% återförs och att lika mycket energi till produceras, som kan användas för att täcka värmeförluster genom väggar, golv och tak, samt att göra tappvarmvatten med, som med en enkel FLVP (eg 2x den tillförda energin till kompressorn) COP 3 betyder att 2x den energi som behövs för att få samma temperatur på inluften som frånluften hade, finns över för värmeförluster och tappvarmvatten, som med en avancerad FLVP (eg 3x den tillförda energin till kompressorn).
COP avtar ju hårdare man driver en uppvärmningsmaskin med kompressor, med vald högre temperatur på det man vill värma upp, som tilluft och varmvatten. COP ökar med ökad frånluftstemperatur som under sommaren eller om man eldar med braskamin.
COP mäts UTAN den energi som fläktar (FLVP) och vätskepumpar (brinepump för Bergvärme, och varmvattenspump till radiatorer, golvvärme m.m.) drar. Inte heller tar man hänsyn till skillnader i utomhustemperatur.
SCOP är en bättre mätstandard i DET avseendet, men inte heller den är heltäckande. Därför använder vi COP här för att jämföra olika lösningar, snarare än att ge ett perfekt underlag för kostnadsberäkningar.
Är man intresserad av COPs teori är detta en bra länk.
FTX Från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning, med en passiv värmeväxlare som tar energi ur frånluften och växlar in den till den ersättande inluften. Lösningen ger bara varmluft (inget varmvatten till uppvärmning) och måste därför ha två rörsystem ett för frånluften och ett för tilluften.
FLVP FrånLuftsVärmePump är som en FTX, men pumpar aktivt värme ur frånluften till tilluften med en elektrisk kompressor. Den har därför högre verkningsgrad eller COP än en passiv FTX. Enklare FLVP pumpar energi ur frånluften ner till ca+5C, det bildas därför aldrig is i den, å andra sidan har den lägre COP än den mer avancerad FLVP som ofta pumpar ner till -15C.
Vädringskostnad är kostnaden för att värma upp tillluften till samma temperatur som frånluften hade. Plus tecken på värdet är att det krävs extra tiilförsel av energi, uttrýckt i pengar efter det elpris som används i modellen. Minus tecken betyder att radonsaneringslösningen har ett överskott av energi efter att tilluften värmts upp, energi som används för att täcka energiförluster genom väggar. golv och tak, samt att producera tappvarmvatten. Radonbrunnar är ju utanför fastigheten och medför ingen värmeförlust i fastigheten, men då behövs ju vädringen lösas på annat sätt. Den är i denna modell basen för COP, som ju är noll när man bytt ut den luftvolym per timme man valt och värmt upp den igen.
Driftskostnader är kostnaden för att driva en av lösningarna, för FTX är det elen för två fläktar. För en FLVP är det en fläkt för frånluften, samt kompressorn för att pumpa värmen och cirkulationspumpen för varmvattnet. Nedan finns bilden av en Excel-simulering för att beräkna investeringskostnader och besparingar. Vill du simulera med egna data, som storlek på ditt hus, önskad innetemp, årsmedeltemp ute, elpris inkl nätkostnad och skatter m.m., ladda ner modellen med den svarta knappen och simulera i din egen PC.
BidragTvå bidrag kan sökas dels radonsaneringsbidrag med 50% av materialkostnaden, max bidrag är 25.000:-, dels ROT med 30% av arbetskostnaden max bidrag 50.000:- för en fastighet under ett helt år. Mindre radonsaneringsbidrag än ca 10.000:- är vanligen inte lönt att söka, då det krävs en del dokument för det bidraget.
Efter att ha radonmätt en fastighet från 1920-talet, uppvärmd med direktverkande el, med platta på berg och då fått radonvärden på mellan 200 och 700 Bq/m3 i inomhusluften, beslutades att undersöka om en FLVP skulle kunna BÅDE sänka radonvärdena till väl under 100 Bq/m3 OCH samtidigt få ner uppvärmningskostnaderna rejält.
Idén att där EN installation kan göra bägge sakerna, är mycket tilltalande. Det skulle kunna lösa många äldre fastigheters höga Radonvärden OCH höga uppvärmningskostnader.
Dessutom löser det en tredje fråga, nämligen den om ventilation med friskluft, oavsett radonet då. Boverket rekommenderar ju en luftomsättning på halva inomhusluften per timme! Hur många äldre fastigheter har löst det?
När dessutom en sådan installation skulle berättiga till 25.000:- i radonsaneringsbidrag för materialet och 30% i ROT-avdrag för arbetskostnaden, blir det än mer tilltalade.
Vilka problem kan man förutse? Ja några finns det allt.
Att ofrivilligt suga in radongas genom grunden. En FLVP tar ju sin energi ur den varma inomhusluften, pumpar över den värmeenergin till vatten i en tank, som sedan används för uppvärming genom vattenradiatorer, fläktkonvektorer eller varmluft, dessutom produceras varmvatten för dusch, bad och kranvatten.
Det medför att man suger ut luften ur fastigheten. OM man inte är noggrann med att esrätta den på rätt sätt med ersättningsluft utifrån, så kan man suga upp delar av denna luft ur grunden och det är ju genom grunden radongasen sipprar upp ur marken/berget och in i huset. Då fungerar ju inte radonsaneringen längre och radioaktiviteten i inomhusluften kanske inte alls sänks!
Att använda Frånluftsvärmepump för radonsanering. 17
Därför är det viktigt att skapa ett lätt övertryck i bottenvåningen på ett radonhus, för att hindra radongasen att sugas in genom grunden. Det görs antingen med fläktar för den friska och kalla tillluften eller med att luften tas in genom ett värmepaket och släpps ut i de rum frånluften evakueras från, men den lösningen blir dyrare, eftersom den kräver dubbla ventilationsrör istället för bara ETT. Det ena för frånluften det andra för tilluften.
Att ersätta el-radiatorer med vattenburen värme. Inte alla hus har ju redan vattenradiatorer eller varmvattenslingor i golven, som är det ideala.
Då får man antingen tänka sig luftvärme ELLER fläktkonvektorer.
Luftvärme kräver ju luftkanaler som kanske inte låter sig byggas i alla fastigheter? Vattenradiatorer krävs ju många för att att kunna värma upp ett helt hus så det blir väldigt mycket installationsarbete med värmerör och element i hela fastigheten. Då kan fläktkonvektorer vara lösningen. De är egentligen vattenradiatorer men med en inbyggd tystgående fläkt, som dels är mycket effektivare än passiva vattenradiatorer, dels sprider värmen i ett stort rum. En fläktkonvektor kan på så sätt ersätta kanske 3-4 passiva vattenradiatorer. Det blir billigare både i materiel och installation.
Just nu ser projektet som beskrivs här ut att bli en kombination, det finns vattenburen golvvärme i en tillbyggnad på ca 90 m2 i två plan. Direktverkande elradiatorer i källare + två plan om ca 60 m2 vardera. Källaren tänks värmas med förvärmd tilluft i de ursprungliga 60m2. Mellanplanet med fläktkonvektorer där varmvattnet dras längs den centralt belägna skorstensstocken. I det övre planet finns redan LLVP (LuftLuftVärmePump) med AC-funktion.
Tilluften i de mellanplanet sker genom fläktdriven ej förvärmd tilluft vid fläktkonvektorerna och i det övre planet vid LLVP.
Finns redan golvslingor för varmvatten eller vattenradiatorer bortfaller ju frågan.
Tanken är nu att samla in förslag på hur detta kan lösas med olika utrustningar och vilka problem olika leverantörer och specialister kan försutse.
